Så kan ömt användas i en mening
- Han betraktade honom tankfullt och ömt och yttrade slutligen :
- Ömt.
- ( ömt ).
- Ömt klappar jag honom på halsen.
- Men för mig var det som hade han ömt smekt mig, nej klappat mig, som man klappar en hund med tiggande ögon.
- På 18:e fairway kramade Sörenstam och Wie West ömt om varandra i ett gemensamt farväl.
- Har din stämma ännu ett så ömt tonfall för mig, Julie !
- Min fina lilla häst, du är allt en riktig liten toka du, säger jag ömt och smeker Sallys svettiga hals.
- De nickade lika ömt, och en smula förtröstansfullt också, tillbaka.
- Försiktigt, nästan ömt, lyfter hon kedjan av kroken.
- Den fick frön den våren, vilka grodde och svällde, den blev ömt omhändertagen.
- Petra såg på Angela ömt och lyckligt, som en äldre syster ser på en yngre.
- Han, som så högt älskade de sina, som av dem så ömt var älskad tillbaka, han hade nu på en gång liksom blivit främmande för dem.
- utbrast han darrande av glädje och tog den försiktigt och ömt ur Tages hand.
- Men grevinnan log, tog henne i famn, kysste ömt bort hennes tå rar, och sade : mitt barn !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
