Så kan (fån)stirra användas i en mening
- Om aftnarna innan hon somnade kunde hon med hakan stödd mot handen ligga och stirra ut i mörkret.
- Ofta när jag talar med andra människor, stirra de som förbluffade på mig, som du nu, lilla Angela.
- Men kavaljererna stå med bleka ansikten och stirra på varann.
- Siv sa : Läs något, ligg inte och stirra i taket hela dagen.
- Medan presidentens taktik har varit att stirra tills den andra sidan blinkar, säger Aslı Aydıntaşbaş i SVT:s
- Ett par ögon som tyckas formade ur rummets luft stirra vidöppna och hotfullt in i ens egna.
- Hon fortsatte att stirra.
- Det var ljust i vartenda fönster, raden längs efter, hela huset tycktes stirra med vidöppna ögon på Marianne.
- Stiger hon upp om natten, går hon ut på bryggan och ställer sig att stirra ned i vattnet ?
- Hon ställde sig att stirra ut i mörkret.
- Hur den än blir, finns det ingen anledning att ängsligt stirra på den i förväg. «
- ( vänder sig om : Han och Läkaren stirra på hvarandra ett ögonblick utan att säga något ).
- Han satte sig att stirra ned i dess botten, och såg något vitt röra sig djupt ner.
- Om du inte skickar detta till 10 personer kommer hon att sitta på din sängkant å stirra på dig med sina mörka ögon fulla av sorg.
- Han såg den blindes ögon stirra mot sig - och hörde han inte Johan Adolf ropa ?
- - Du, Barbro, kunde väl göra annat än sitta och stirra på gossen, sade gumman en dag, då hon var alldeles uttröttad.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
