Så kan (fån)stirra användas i en mening
- Där plägade hon sitta hopkrupen med armbågen mot knäet och hakan i händerna och stirra framför sig utan att se något.
- Men kavaljererna stå med bleka ansikten och stirra på varann.
- - Du, Barbro, kunde väl göra annat än sitta och stirra på gossen, sade gumman en dag, då hon var alldeles uttröttad.
- Blodet steg upp för hans ögon så att han tyckte sig stirra på henne genom rödaktiga hinnor.
- Hennes långa ljusa hår var uppsatt i en hästsvans och de blå ögonen tycktes stirra rakt på honom.
- När vi kommit ut på verandan, stödde han sig mot verandaräcket och fortsatte, mumlande och modstulet, att stirra in i salen genom fönstret.
- Danne kan gärna fortsätta att stirra på Filippa om han vill.
- Ett par ögon som tyckas formade ur rummets luft stirra vidöppna och hotfullt in i ens egna.
- Trött i ögonen av att stirra i kikaren gick jag ut och drev på landsvägarna.
- Medan pojken talade, såg han, att Gorgo vände bort blickarna och började stirra rätt ut i luften på samma sätt som förut.
- I klippet nedan : Så rymde två pojkar fån Sis-hemmet Nereby
- Han stod som ett fån och kom sig inte för att göra någonting.
- Ni har belagt min tunga med jernband och begagnat min pligtkänsla till vaktare åt min kärlek — men nu göra sig fångarne fria !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.