Så kan (min) käraste användas i en mening
- Men jag kom ju hit med min man.
- Jag reste mig hastigt, tog min hatt och gick.
- Jag har lovat vara din moders slav, fast min trohet är henne mindre dyrbar än din faders svek.
- Och jag skall trösta henne, min lilla rival !
- Betänk, att Ruonville var min släkti - min landsman : om jag så vågar säga, monsieur le baron !
- Han vände sig harmset på klacken och harklade sig med barsk min.
- Det finns ingenting jag hellre vill än att klara av att ta hand om henne och Majsans hjälp är min enda chans.
- Åter höjde jag törstigt min mun.
- utbrast Walter med förtrakad min.
- Det måste nämligen enligt min mening vid bestämmande av värdegränsen vara möjligt att beakta också vilket slags egendom det är fråga om.
- Där kan min herre efter behag läsa mitt dokument.
- - Då, mitt i min värsta nöd, fortsatte han, fick jag en natt se Kristus.
- Innan M.L lät C.F gå vidare yttrade han " Försvinn ur min åsyn, hora ".
- Han lär ha mer tjuvgods än min nybyggda och fattiga kyrka har gåvegods.
- Det är ständigt med mig, mer än jag är med min fru och mina barn, säger bosättaren Shuli Khachmon.
- – Det är min farmor som bor där.
- O, om han hade lyckats, om jag inte hade sprungit min väg-vad allting kunde vara annorlunda då mot nu !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.