Så kan Antik skald användas i en mening
- Den enda skald jag någon gång hörde talas om i mitt barndomshem var " skalden Dahlgren ", den fosforistiske skämtpoeten.
- Han liknar nu en antik skulptur, stympad, kall som marmorn, och med ögon som stirra blinda ut i världen.
- Men då sa jag : nej, ursäkta, herr Bäckström, jag är också skald !
- Man kunde ha tagit henne för en antik staty, så skön, så marmorvit, så orörlig var hon.
- Men nu trodde han sig vara ett missräknat snille, en skald, en konstnär.
- Jag är ingen kringvandrande skald.
- Men femton å tjugu år förut hade en annan ung skald vid namn Harald Jacobsson debuterat med en diktsamling, som hette - " Solregn ".
- - Vi ha en skickligare skald ombord, än någon kunde ana, sade stambon.
- Karl Anton, han skulle bli skald, han skriver ju vers, ja, kanske inte så illa.
- Verkligen antik, tänkte hon.
- Alltså, han skulle bli skald, men han blir blind i stället, så kan han inte reda sig.
- Då fortsatte man nämligen en antik tradition, vilket starkt talar för att termen har antika anor.
- Det är en filosof, en lärd, en människovän, en skald.
- Tusentals besökare trotsade regntunga moln under lördagen och besökte Ransäter där Antik-och samlarmässan fortsatte på dag två.
- Det måste ni också bli - han vände sig till Martin - ni som skall studera till skald.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.