Synonym till Barnslig

Så kan Barnslig användas i en mening

• Han förstod till och med, att den andre måste finna honom bra barnslig, men orden brände på tungan och måste fram.
• Åh, lilla mamma, var inte barnslig.
• Nu får du inte vara barnslig, min lilla Ebba, utan komma ihåg din ställning.
• Käre Harald, du tror väl inte, att jag är nog barnslig att känna mig på minsta sätt sårad af att din hustru inte kom hem i afton ?
• " Har jag icke åter varit barnslig ?
• Min lilla älskling, inte kan du vara så barnslig.
• Han är fasligt barnslig till att vara aderton år, — nästan värre än jag.
• Men, snälla Agnes, är du inte nu lite barnslig ?
• Med barnslig öm­het har hon i det längsta sökt bevara en kinesisk kaffeservis, som mannen fört med sig från en af sina resor.
• - Bredvid dig, söta Sara, förefaller hon verkligen vara rätt barnslig.
• Han satt och såg på mig med en barnslig nyfikenhet.
• Benbe, som visste, vad saken gällde, greps av en barnslig spänning.
• Enligt fru Ingeborgs förmenande var fästmannen en godhjärtad, vek, försynt slarver, en snäll gosse-kanske lite väl barnslig.
• Barnslig oskuld, innerligt behag och ett nästan himmelskt lugn låg i hela hennes väsende och uttryckte sig i allt vad hon sade.
• När man tycker att man är barnslig därför att man ens ett ögonblick trodde på dem, då finnas de inte längre.
• Hon talade i vredesmod — hon är barnslig och oförståndig...

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning