Så kan Besvärad användas i en mening
- Jag kände mig besvärad och underlig till mods.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- Hon undersökte inte om pengarna låg kvar i fickan eller i hennes väska och hon verkade varken ångerfull eller besvärad över frågan.
- Petra kände sig nästan besvärad.
- David såg på henne med en road men på samma gång besvärad uppsyn.
- Han kände sig besvärad och rädd för att sköterskan skulle få se honom så här, men önskade också gärna att hon fått se honom så.
- Johan Adolf satte sig utan ett ord, gungande med huvudet, besvärad av broderns sökande ögon.
- Trodde ni jag var besvärad av några ömma skrupler ?
- svarade han med en stor gest, som var mer besvärad än övertygande.
- Stämningen har med ens blivit tryckt och besvärad.
- Annars hade du väl aldrig blivit besvärad.
- Och han var inte alls besvärad över att se Erik.
- Majsan ser besvärad ut.
- Men jag kände mig icke längre besvärad av hans blick.
- Han såg besvärad ut och petade bland stenarna med sin käpp.
- » Jag är mycket besvärad av mina inre blygdläppar.
- Jag trodde knappt, att en man av herrns lärda meriter skulle vara besvärad av det bråk man kallar affärer. "
- Hon märkte dessutom, att han kände sig besvärad av att hon kom in i hans rum.
- Sonhustrun blev inte det minsta besvärad, utan svarade honom med ett godmodigt skratt :
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
