Så kan Besvärad användas i en mening
- Blenda kände sig mycket besvärad.
- Johan Adolf satte sig utan ett ord, gungande med huvudet, besvärad av broderns sökande ögon.
- Långa stunder kunde han sitta tyst och se forskande på mig, men mötte jag hans blick, vände han sig besvärad bort.
- ( besvärad ).
- Hon var också besvärad av hur kvinnor som hon själv presenterades på bilder : På den tiden fanns en hemsk kultur som gränsade till pornografi.
- besvärad.
- Han kände sig besvärad och rädd för att sköterskan skulle få se honom så här, men önskade också gärna att hon fått se honom så.
- Slutligen kände jag mig så besvärad, att jag gled ned från stolen och ställde mig på sidan om far.
- Samtidigt medgav han, att han brukade känna sig djupt besvärad av människorna i sin omgivning.
- Frideborg kände sig först besvärad av den gamlas stirrande.
- Hon märkte dessutom, att han kände sig besvärad av att hon kom in i hans rum.
- Haqvin gick omkring i en ny frack och såg besvärad ut.
- Följaktligen rodnade Benbe hejdlöst, hans humör blev grumligt och hans andhämtning fnysande och besvärad.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- Jag kände mig besvärad och underlig till mods.
- Han såg besvärad ut och petade bland stenarna med sin käpp.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- Besvärad dolde han sina egna händer, som nyss knutits för att slå.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.