Så kan Bevars användas i en mening
- Åh, kors bevars !
- Åjo, bevars, såsom skyldigheten att hålla sig själv uppe.
- Bevars, han kunde vara lika klok som alla Borckar sammantagna.
- Jo, Gu ' bevars !
- Jo — bevars — men ser du, det är ändå någonting att vara någonting — om bara — —
- Nej, bevars de hade alltid sannolikheten för sig och voro färgrika och friska såsom hans egen livliga och friska själ.
- Bevars väl, jag är född Stockholmsbo.
- Nej bevars ; Matts säger, att han stigit upp klockan fem, gått ut att spatsera och sett sig omkring i bruket och på Kronberget.
- Jo, bevars.
- Bevars — ni är ju svärmisk som en nyförlofvad !
- Jo, bevars !
- Men, gud bevars, utbrast gumman Arnman otåligt, det är ju pura högmodet bror inplantar hos pojken !
- Jaha — gu ' bevars, inte illa ment, lilla hennes nåd.
- Bevars, det var inte något nöje för mig att sitta hos gubben.
- Ja bevars, ja bevars !
- Åh bevars — visst inte !
- Kors bevars — hade jag anat att jag skulle skrämma er så, skulle jag väl inte kommit.
- Vi äro inte goda nog bevars, för vi ha inga barn.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
