Synonym till Blid

Så kan Blid användas i en mening

• Därpå fästmannen i fundersam, blid, oskuldsfull ton :
• Vinter, ovanlig blid i Sverige, år 1750.
• Hon var så blid, så skygg.
• Han vände sig om, och det var ingen blid blick han gav henne.
• Då var hon nöjd och snäll och smeksamt blid för några timmar.
• Blid och älskvärd gled hon fram till de tre förstummade herrarna, skakade hand, önskade dem välkomna-
• blid och tacksam.
• En blid, sprucken stämma viskade i hans öra : - Si så, lilla Roger, var nu snäll, så ska du få en ren skjorta.
• Men den arme karlen hade redan helt och hållet tappat kuraget och sjunkit ned i en blid resignation.
• Han såg inte vidare blid ut.
• Hur det nu förhöll sig med den saken, så såg hon mer blid och god ut, än hon hade gjort på länge.
• ' Ja, nog blir det ett nöje, därom är jag säker ', återtog min patronessa i lika blid ton, ' men så blir det allt en smula besvär också.
• En blid och sentimental måne mellan björkar vid kanten av en sjö...
• Överstinnan var blid, försynt, skygg.
• Hon talade i en blid, beklagande ton, men det fanns inte ett sanningens ord i det hon sade.
• För övrigt liknade han Tor :, ' han var godmodig och blid till lynnet men i sin vrede var han förfärlig. "
• En kväll när Karl Anton skulle gå hem, kom Svarta Te till honom, ovanligt blid och kamratlig.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar