Så kan Ditåt användas i en mening
- Men icke ett ord om kärlek eller ditåt.
- I detsamma såg Valborg far och Daniel försvinna genom stalldörren, tveksamt styrde hon kosan ditåt.
- Det vore så vackert, om det sades : Det syns på tullförvaltarn, att han tillber sin hustru, eller något ditåt. '
- Vem vet, om icke den sluge konungen själv önskade någonting ditåt ?
- Fast han tänkte säkert något ditåt.
- Och likväl tycktes hennes allraförsta omnämningar luta ditåt ?
- Herrskapet for ditåt, och fröken Agnes var häromdagen hos fröken Hermina.
- Han fick en förnimmelse av att hans hustru måtte vara besatt av hin håle eller någonting ditåt.
- jag kör åt detta håll, " utbrast Medenberg och gav hästarne med högertömmen riktningar ditåt.
- Ingen möjlighet, ingen tanke ditåt.
- Ditåt, sa jag.
- Vi går ditåt.
- På snabba fötter ilar jag ditåt och kikar runt knuten.
- Från vägen ledde en vacker björkalle ner till en gård, och han ställde genast kosan ditåt.
- Svaret blev, att det ej fanns en tanke ditåt.
- Gud ske pris, jag har aldrig suttit på fästning eller något ditåt och fy för pocker att vara en snöping !
- Men tyst, tyst, han börjar kanske nu få tankarne ditåt : låt se, vad står i hans brev ?
- Det var en instinkt hos mig innan jag ännu visste vad förfining är, ja, imlan jag sett någonting ditåt.
- Ditåt, mumlar Alva och pekar mot gångstigen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.