Så kan Dunkel förkänsla användas i en mening
- Vad han sade och hur det uppfattades och hur det sedan gick under de närmaste hundra eller tvåhundra åren är höljt i dunkel och glömska.
- ( Man har bland annat med ledning av en dunkel dagboksanteckning gissat på ett enstaka bordellbesök en gång i ungdomen. )
- Det är, som om hon hade en förkänsla av att nu är det hennes tur att dras in i äventyrens vilda jakt.
- Olyckan, som hon haft en förkänsla av, var nu här.
- Svaret från regeringen är elektrifiering och ny kärnkraft men vad som kort sikt ska minska utsläppen är ännu höljt i dunkel.
- Karl-Artur gjorde inga motsägelser, oaktat tankegången föreföll honom ganska dunkel.
- Den andra stranden, om den fanns, försvann i ett hemlighetsfullt dunkel.
- Martin hade vid dessa ord en dunkel känsla av att det var ett nytt skede i hans liv, som nu tog sin början.
- Han visste icke vad det var, det var en dunkel förnimmelse av att i något ha kommit på samma plan som han.
- Ja, ingen sänghimmel med luftiga vita gardiner kunde täcka honom för Guds öga, ingen dunkel vrå gömma honom.
- Det hade Vickberg mycket riktigt, och han hade också en dunkel aning om, att hans nåd sagt sig vilja skriva ett nytt testamente.
- Det var alltid något, men oftast något alldeles betydelselöst, någon dunkel erinran som oftast försvann i likgiltighet igen utan spår.
- Och långt inne i skogen, där vägens bukter sinade ut i ett grönt dunkel, lockade en fågel med späda, utdragna toner.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.