Så kan Dyrkan användas i en mening
- Man släpper icke alldeles av sin barndoms extatiska dyrkan.
- Jordens män ägnade henne sin dyrkan.
- Nej ; men ni kan se min mor fortleva i min kärlek till - nej, min dyrkan av - allt som är härligt och levnadsfriskt.
- Hon tyckte att gubbens dyrkan bestyrkte hennes ålder bättre än något prästbevis.
- Herr Andersson kunde inte ha ägnat tjugufem års from dyrkan åt en ovärdig.
- Det är hon, som förråder oss, sedan hon sutit ibland oss såsom sinnebilden av det högsta vi sökt, och njutit nära gudomlig dyrkan ! "
- jag kallar dig du, ty också du tillbedjer denna ängel, och vi äro bröder i vår dyrkan !
- Denna judens dyrkan av barn !
- Den Börje, vars dyrkan hon förr emottagit med en bismak av ringaktning, var nu hennes herre.
- De betyga Kärleken sin dyrkan genom att kyssa den älskades fot.
- Men vilken skillnad att upprepa det för rektorn och att nu sakta viska det, liksom det kunnat höras av henne, som han ägnade sin dyrkan !
- tio färdiga att ge honom samma dyrkan, som de ägnade hustrun.
- Himlen gråter blod öfver edra synder och eder afguda dyrkan —, här kommer att straffas ty öfverheten hafver sig försyndat !
- Hans dyrkan för svågern blev föremål för brödernas ständiga drift, men i detta fall bet den icke på honom.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
