Så kan Förstånd på användas i en mening
- Hon tror sig röra sig fritt och efter eget gott förstånd.
- Och med hennes förstånd var det alldeles som vanligt.
- Det gladde mig att se honom, och vi växlade en blick av hemligt förstånd.
- - Att tala förstånd med henne !
- Tante Rüttenschölds förstånd stod icke stilla en sekund.
- Är det förstånd, som tuppen galar ?
- Hur tusan skulle det ha gått, om han inte haft begrepp och förstånd ?
- Hennes förstånd frågade redan, under det hon så ilade framåt, varthän detta skulle leda.
- Vi måste sätta förstånd framför passion.
- Och gamla Sara har inte mycket förstånd på barn, är jag rädd.
- Det var en fruktansvärd och nästan ogudaktig handling och hade inte flickan haft sitt klara förstånd, skulle det ha pekat rakt upp i natten.
- Skepparen trodde, att hemsjukan släckt hans förstånd, och han visste gott, att blev rodret icke omkastat i tid, så voro klipporna nära.
- Hvem kunde tro att du hade så mycket förstånd !
- Gud har tagit hennes förstånd, och skogen är stor.
- Har du glömt den förskräckliga dom, som tycks ha omtöcknat ditt förstånd ?
- Han är så underlig nu, inte alls lik sig, det är som om han plötsligt fått fullt klart förstånd, säger mor.
- Straxt vi voro gifta skulle Thore också » tala förstånd », gud bevars, men jag vänjde honom snart af med den odygden, jag.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.