Så kan Farfar användas i en mening
- Han var brylling med min farfar, var han.
- Vi sprang efter handspegeln som farfar en gång hade skurit ut i körsbärsträ åt farmor.
- sa farfar när vi satt till bords och han försökte få loss en bit kött som fastnat mellan tänderna.
- Vi såg farfar lyfta upp bordet och slunga in det genom dörren med full kraft.
- Din farfar, nedböjd av sorg och år, höll icke längre husfolket i strama tyglar.
- Men farfar växte upp till en tvär och butter sort.
- Då ställde sej farfar upp och stirrade stint på Percy.
- Farfar hämtade William F Codys memoarer och Percy började läsa.
- Prins Bertil blev som en pappa för kungen och en farfar för barnen Victoria, Carl Philip och Madeleine.
- De äro planterade af vår farfar och vårdades på det omsorgsfullaste af vår far.
- Han var glad för att det snart var dags att sticka iväg till farmor och farfar.
- Jag har brev från farfar till herr Arnberg, sade han, vill du vara god och anmäla, att jag är här.
- Sökandet ledde till Thomas Petersen vars farfar Sophus arrenderade Lorensbergsparken.
- Och det gjorde farfar med.
- Farfar gjorde i ordning tvålödder i en kaffekopp.
- Elsas farfar var med henne på lekplatsen och märkte att något var fel.
- Very, sa farfar.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.