Så kan Feberaktig åtrå användas i en mening
- Dock, samma åtrå var alltjämt outlöst.
- Hon tycktes fylla sängen, hela rummet, en kvinna som bidar sin älskare, fuktig av åtrå.
- De sökte sig intill varandra, darrande av åtrå.
- Hon var redan i tamburen, samlade ihop sina kläder i mörkret och började sätta dem på sig i feberaktig brådska.
- Deras åtrå var obehärskad och samtidigt ovetande om sina uttrycksmedel.
- Hennes åtrå, som stegrats och skärptes av havandeskapet och den långa avhållsamheten, vaknade med all sin styrka.
- Hon kände en så lidelsefull åtrå efter att få ett vänligt ord av honom just nu.
- Men han hade aldrig väckt denna åtrå hos henne.
- Nej, han ville vara ung igen, och i Rngelas blickar skulle han väcka den åtrå han en gång sett i Petras !
- Men han plågades av samma åtrå, av sjuttonåringens åtrå, som alltjämt brann i hans blod.
- Hon visade ingen blyghet, men heller ingen skälvande åtrå inför mannen.
- Tunga kyssar, som droppade från mun till mun med brinnande hetsig åtrå efter något mer, något ofattbart, omöjligt.
- Och hon flammade upp i feberaktig iver för att i nästa ögonblick sjunka ned till sin förra likgiltighet, med dess tunga sövande lugn.
- De trodde, att han skulle bli bättre, om han finge sin åtrå stillad.
- Och vore du kristen, skulle du till och med åtrå det osynliga bortom tingen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.