Så kan Feberaktig åtrå användas i en mening
- Och hon kände en svidande åtrå, som hon aldrig fått stilla, en längtan att giva sig hän åt mannen, som ville äga henne.
- Inga heta händer hade rivit ibland dem för att få upp knappar och besvärliga hyskor och nå en kropp, som fylld av åtrå svällde under dem.
- Hon ingav dem sin egen rena kärlek, sin åtrå till allt ödmjukt och gott.
- Hennes åtrå, som stegrats och skärptes av havandeskapet och den långa avhållsamheten, vaknade med all sin styrka.
- Och dock var jag så brinnande förälskad, att jag häftigt kysste mina händer och axlar, som om min åtrå därmed skulle kunnat utlösas.
- Nu fanns det intet att längta efter, intet att sakna, intet att åtrå.
- De trodde, att han skulle bli bättre, om han finge sin åtrå stillad.
- Dock, samma åtrå var alltjämt outlöst.
- Men jag har ingen åtrå efter att bli skymfad i din närvaro... och en annan utväg måste finnas.
- Men hon hade inte vetat då att hennes egen åtrå skulle slå upp i flammor.
- Deras åtrå var obehärskad och samtidigt ovetande om sina uttrycksmedel.
- Ingen piskande kyla eller frän dunst av otillfredsställd åtrå.
- Jag famlade omkring i bädden som ett blint djur i åtrå efter någon att trycka mig intill.
- Det var en åtrå utan bestämt mål, utan bestämd vilja, den var het och vällustig, obestämd och irrande.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
