Så kan Fegt användas i en mening
- Jag ber er, löjtnant Eksköld — — gå — jag - vet — — det var orätt, fegt — — att tiga — — jag borde ha sagt er —
- Då blir han omringad, blir fegt övergiven av de sina, står ensam med osynliga fiender överallt, bakom ryggen, runtomkring.
- Det där packet var för fegt att möta i ärlig strid.
- Fegt att ge sej på en som inte kan försvara sej !
- Men jag tyckte att det verkade fegt att säga det.
- Jag trodde i går, att du hade något annat skäl... jag fann det visserligen något fegt, men.
- Den där utvägen som en skald rekommenderat att förlåta oss själva och varda marterna loss- det är fegt och meningslöst sludder.
- – Det är fegt av polis och åklagare att inte gå vidare.
- Det var visst fegt att vara så rädd för plågor.
- Alltså älskade hon den där pojken, som fegt hade flytt sin väg.
- Det var alltför fegt.
- – Det är inte fegt att ge upp, sade Benny Tai, en annan av ledarna för demonstranterna.
- De flydde fegt därför att en kvinna tycktes här i natten ropa på hjälp.
- Ni vet, att det tillstånd av viljelöshet, i vilket ni befinner er, beror därpå, att ni fegt dragit er undan.
- – Det här är ett fegt terrordåd, säger New Yorks borgmästare Bill Blasio.
- ... Kan mamma fordra, att jag fegt skulle försaka en flicka, som, jag vet det nu, älskar mig och med mig vill dela lifvets fröjder och sorger ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
