Så kan Finnar användas i en mening
- Och Kungskogingarna måste gå en mil längre norrut för att på samma sätt med större rätt få kalla Hasselbottens pojkar för finnar.
- sade en gammal gymnasist, som redan hade sträv skäggborst och ansiktet fullt av de manligaste finnar.
- Men jag tänkte : Jag får aldrig mer så god mat och dessutom har hon finnar i pannan.
- Kom hit, bergsmän, finnar och skogsgångare, alla som följde Hulv Skumble från Stålberget !
- En liten seg smålänning, fullprickad med finnar och kvisslor i ansiktet.
- Hela vägen hem tjatar hon om hormoner och finnar och humörsvängningar.
- Jag har alltid hört, att ni finnar skulle ha mera förstånd än annat folk.
- Men att kalla Hobos för finnar- det gick inte !
- En sån hund skulle de aldrig ha kunnat lära upp i Bjursjö, om det inte funnits finnar i närheten.
- Mest bär finnar man i öppen skog där ljuset når marken.
- - Herregud, ni finnar, ni finnar !
- Här och där syns en kolmila, ett svedjefall eller ett par låga, skorstenslösa stugor, där det bor finnar.
- Hon behandlade människor mot finnar.
- Hon var sig inte lik ; hon hade fått några finnar i pannan som plågade mig.
- Ett ord om finnar kunde man också låta falla, helst om man ville ha slagsmålet i gång en lördagskväll.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
