Så kan Förbarmande användas i en mening
- Utan förbarmande landsattes Philoktetes därför på vulkanön Lemnos.
- Han tänkte inte på annat än att rusa in, kasta sig ner för modern och anropa henne om förbarmande.
- - ' Jag tror inte, att hon skulle visa er mycket förbarmande ', svarade bonden.
- Men Stig hade inget förbarmande.
- Esther, hys förbarmande med mig och säg då åtminstone ett hvarför, blott ett hvarför.
- Hav nåd, hav förbarmande med mig.
- Och haf förbarmande !
- Hon skulle inte ha något förbarmande och ingen respekt.
- Förbarmande, förbarmande över allt levande !
- Hav förbarmande med mig !
- Ögon, som bett om förbarmande och tiggt om frälsning.
- I vilket stycke är det du säger så ?-Fru Julia svarade tankspridd : Det var mig ett förbannat förbarmande att låta folk dö av köld.
- .lag hade icke en tanke på förbarmande, och jag gjorde icke ett försök att blidka Jag kastade mig i en stol ur stånd att stå på mina fötter.
- Kan hon förlåta mig, då fins ännu förbarmande.
- Sedan bad hon, inte om hans kärlek, endast om hans förbarmande.
- Det fanns intet annat förbarmande.
- Då skulle alla dessa människor utan förbarmande kasta sig över henne och slå henne till döds.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
