Så kan Harpan användas i en mening
- Han kastade tillbaka sina bandvirade flätor, och spelande på harpan ropade han :
- Svante tog harpan.
- Sedan tackade han Gud för sina söners vackra död, åt, drack, sjöng till harpan och återtog sina sysselsättningar.
- Folke Filbyter pekade med huvudet efter de båda unga, när de gingo ut, men Ulv Ulvsson fortsatte att spela på harpan.
- Vila gott jag unnar harpan och min Gunnar.
- Månglarna spikade på sina stånd, lekarna kommo med harpan på ryggen och blosset i ena handen och björnkedjan i den andra.
- Nyss ställde jag ifrån mig harpan utanför väggen.
- Stundom tog han också harpan från stolpen och spelade.
- Hed jag haft att vandra, gossen på min ena arm, harpan på min andra, harpan trött på strängalåt, sonen trött vid sanddjup stråt.
- Ulv Ulvsson hängde upp harpan på högsätesstolpen.
- När han slutligen såg upp, hade harpan tystnat och Ulv Ulvsson stod i dörren, barhuvad och med en båge i handen.
- Han sprang upp och fick se Hermina, mer skön och mer smakfullt klädd än någonsin, sitta med harpan i liljevita armar, och bredvid henne.
- - Det är orätt av mig att föra dig omkring här ute så länge, då far ännu spelar på harpan.
- Men den harpan var mer än manshög, och i den dvaldes, trodde man, djävulen själv.
- Harpan fortsatte att ljuda till lekarens dystra stämma, och det blev ingen jakt den dagen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
