Så kan Hedda användas i en mening
- Jag skulle hälsa från far och säga, att han ska gifta sig med Hedda.
- Men jag hade inte lust att ödmjuka mig inför Hedda, allra helst som jag misstänkte henne för att ha sålt min kälke.
- Hedda sitter på köksbordet under taklampan, stoppar mina strumpor.
- Jag steg upp klockan halv elva, klädde mig, fick frukost på en bricka, skrev två brev, det ena till Hedda, det andra till prosten.
- Men då varken far eller Hedda utan endast jag såg honom, gjorde han de befängdaste miner.
- Efter en stund hörde jag Hedda ropa på mig ; sedan ropade även far.
- I alla händelser matte herr Vult von Steijern ha tyckt att den var ganska skaplig, ty då " Hedda Gabler " en tid efteråt hade sin premiär
- Anna hade legat till sängs ett par dagar ; och Hedda påstod att det var allvarligt.
- För var gång Josef kom med posten, stack Hedda sitt långnästa huvud genom dörren.
- Jag var rädd, att far eller Hedda skulle varsna faran och hålla mig därifrån.
- Hedda matade honom.
- Hedda kom inrusande i rummet.
- Gästerna försvunno ; i stället började pigorna springa omkring mig, anförda av Hedda.
- Biskopen ville, att Hedda skulle sitta med vid bordet.
- Men Hedda, Josef och jag måste hjälpas åt att bära honom in i stugan.
- Jag vred mig hit och dit, men slutligen vankade jag bort till Hedda och bad henne om förlåtelse.
- Hon hette Hedda : efternamnet har jag aldrig hört.
- Så stånkade vi båda, han för Hedda och jag för Nora, och sanningen att säga voro vi rätt uppskakade, som ynglingar lätt bliva.
- Efter en stund kom Hedda in.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.