Så kan I långsamt tempo användas i en mening
- Med kisande ögon följde han skriftraderna, långsamt gående från ord till ord.
- Stackars lilla Tess, viskar Staffan och vaggar mig långsamt fram och tillbaka.
- Långsamt började vi gå framåt gatan.
- Arbetet med att bygga upp allt som förstörts går långsamt.
- Han kände ju hur hennes lemmar blevo mjuka och hennes knän långsamt skilde sig åt.
- Då kom, långsamt, gradvis, liksom ett himmelskt ljus över den döendes ansikte, så litet nu, nästan som ett nyfött barns, och han viskade :
- Långsamt klädde jag mig.
- Morgonen därpå tvingas jag att fortfarande ha dem kvar, medan man långsamt matar mig med mat, som jag icke vill äta.
- Bilen glider långsamt om hörnet, oeh mitt huvud snuddar vid en gren, vilkens halvutspruckna doftande knoppar stryka över min kind.
- Staffans ord snurrar långsamt runt inne i huvudet.
- Gästgivarn makade sig långsamt bort till Träskens fönster.
- Hemelektronik utvecklas kontinuerligt och gammal teknik ersätts med ny i ett tempo som saknar motsvarighet inom den övriga detaljhandeln.
- Fästmannen rodnade långsamt och grundligt.
- Räddningsarbetet går långsamt.
- Agda och Frideborg, ty det var de, stego upp och kommo långsamt emot dem.
- I strimman från ljuset över havet kommo de långsamt glidande, ett trött älskande par, som drev i hamn med slaka segel.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
