Så kan Icke namngiven användas i en mening
- Jag gitter icke höra på honom mer.
- Men kom, jag längtar : vi hava nu icke tid med annat än att skynda oss !
- " Jag tror icke att ni skall finna mycket utbyte härute ", sade den unga flickan.
- Hon var stolt, hon visste att det icke kunde finnas ett vackrare kök.
- Och likväl var jag just icke stämd till- fromma betraktelser.
- Han hörde, att någon följde efter honom med ludna och trippande steg, men han vände sig icke om.
- Han var ju icke något barn längre.
- Tror ni icke, min unge vän, att vår Herre förstår latin ?
- Hon kände sin kära tant, hon icke blott anade, nej, hon visste, vad de där kärvänliga frågorna angående Blenda hade att betyda.
- Hans röst, som ännu icke helt överstått målbrottet, hade ändå något milt i klangen.
- Orsaken till Benbes uppförande var emellertid alls icke besynnerlig men väl av en ganska allvarlig och aktningsvärd art.
- Nu bli nätterna långa, när hon icke törs röra på sig.
- Det är sant att jag icke forut anmält, det jag väntade din ankomst ; men, Constantin !
- Ja, det är ju eget, att hennes författeri gick tillbaka efter första boken, eller åtminstone icke blef till mer !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
