Synonym till Iver

Så kan Iver användas i en mening

• frågade hon med barnslig iver.
• Blidbergs tunga huvud hade sjunkit djupt ned mot dokumentet, som han med närsynt iver granskade.
• Han gick ännu längre i sin iver att vara en riktig gosse.
• Men i sin blinda iver skonade de honom icke.
• De vet sin väg och skyndar med en fart utan iver.
• De störtade med vild iver upp ur bingarna, åkte ner genom de trånga hålen i murarna och tumlade över varandra i sin iver att komma ut.
• Så sökte hon med kärleksfull iver ägna sig åt allt omkring sig.
• En dag exercerade Grothusen med större iver än vanligt sina soldater nedanför den skönas fönster vid Kniperthor.
• Plötsligt slappnade hon som om hon i sin blinda iver stött huvudet mot dörren och domnat bort.
• - Då skall han sitta på sin härlighets tron, ropade Johan Adolf med en predikants iver.
• I sin iver hade de inte märkt, att de hade kommit rakt ovanför en båt, där en ensam fiskare satt.
• Hon började snea till, men fortsatte med hejdlös iver sin enformiga levnadssaga :
• Ingmar orkade inte hålla sig stilla för iver och längtan.
• Och även om förskingring ännu betraktas som en dålig handling, gå de flesta med vida snarare iver till ursäkt än till dom.
• - När Loke räknar sina listiga planer på fingrarna, gör han det med en sådan iver, att fingrarna ömsa hud alltefter hans tankar.
• Men i grunden hade han samma indolenta natur som Marianne, och när hans iver någon gång fräste upp, svalnade den strax.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar