Synonym till Ivrig

Så kan Ivrig användas i en mening

• På gatorna hastar ingen ivrig ström, tystnaden hänger mulen överallt, även i stinkande solljus.
• Därifrån flöt ut en å, som var strid och ivrig allt ifrån första början.
• Det verkar ju, som om läkarföreningen i hemlighet lede av sjukt samvete, då den är så ivrig att dölja varje missgrepp och varje kanaljeri.
• Han var så ivrig med sin berättelse, att han såg hela tempelplatsen för sig och talade om sina äventyr, alldeles som hade de inträffat.
• då ha berättat om en kvinna som tillfredsställt sig själv och sagt att kvinnan " plötsligt blivit alldeles ivrig ".
• Jag är ivrig att börja på ett nytt när jag lagt färdigt ett annat, säger Magdalena Svensson.
• Ruster blev ivrig, fick piltarna upp på var sitt knä och började lära dem.
• Hon strök det tillbaka med ivrig hand.
• Martin blev ivrig, kastade på sig kläderna i flygande hast och kom ned utför trapporna.
• Det är inte värt, att du är så ivrig, du Lisa.
• – Jag är okej och blev nog lite för ivrig.
• Han var så ivrig, att jag skulle få komma ut och se litet nytt, och han trodde att det skulle förströ mig och hjälpa mig att glömma.
• Så ivrig Ingmar än var att komma fram, hade han dock ingen vidare lust att ta emot anbudet.
• Det var han emellertid, mycket ivrig katolik till och med.
• Han hade nyss gått igenom en danskurs och var en ivrig och som han själv trodde utomordentligt skicklig dansör.
• Gotthard blev ivrig.
• Om modern visste jag ingenting annat, än att hon hette von Düben i sig själv och var ivrig teosof.
• Han var absolut villig att gifta sig med den rödhåriga frun, men han var inte ivrig, han var inte angelägen.
• Men nu förstod han, att han måste ha varit mycket ivrig.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning