Så kan Ivrig på användas i en mening
- - En påpasslig tjänare och en ivrig botgörare, denne Sorgbarn !
- Hon hade varit så ivrig också att få detta bönemöte till stånd.
- Polishunden gnällde, ivrig att komma iväg och de båda poliserna drog vidare genom skogen.
- Han hade redan hoppat i, för han var så ivrig att lära sej simma.
- då ha berättat om en kvinna som tillfredsställt sig själv och sagt att kvinnan " plötsligt blivit alldeles ivrig ".
- Hon föreföll så ivrig att få platsen.
- Men nu förstod han, att han måste ha varit mycket ivrig.
- Han blev mycket häpen och mycket ivrig.
- - Ja, det löftet förstår jag att man inte kan svika, sa den herrgårdsmamsellen, som var mest ivrig att fråga om allting.
- Adele blev ivrig.
- Kristin blir helt varm och ivrig, da hon beskriver allt detta.
- - Törhända förundrar det er, att jag med ens blivit så ivrig i en sak, som ännu för några dagar sedan inte fanns till för mina tankar.
- Bataki var så ivrig att bli fri, att han inte kunde sova, utan stod bredvid pojken under arbetet.
- Hon var sig lik, ivrig och rörlig, och var kommen för att avhandla en av byns affärer med klockar Medberg.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
