Så kan Jämra användas i en mening
- Men gästgivarn sade ingenting och sväran fortsatte att jämra sin ramsa.
- Men under sådan ohelig musik kunde det härliga instrumentet ju bara skrälla och jämra sig.
- De sutto vid elden med honom och hörde honom sucka och jämra om sin sorg.
- Kullan fortfor att jämra sig.
- Trappan begynte knaka och jämra.
- Kan du väga min olycka och säga : Du får jämra dig för fem kilo, eller sex, eller sju ?
- Man behövde inte ens jämra, man behövde bara säga : Har patron samvete till det ?
- Hon krökte sig i skräck, satte händerna för munnen och började jämra sig högljutt.
- Jämra dig, Sion, denna känsla är svag, söndag har syndedag blivit.
- Väckt kanske av pendylen började hon jämra och klaga över en förfärlig tyngd som pressade hennes bröst och hindrade henne från att andas.
- När pojken hade fått se den rika ådalen, hade han börjat jämra sig över att han kände sig hungrig.
- Endera skulle far gnälla och jämra, så att de allesammans måste ut ur huset och vandra på vägarna med tiggarpåse.
- Det förefaller mig, som om de endast släpade en hög benknotor mellan sig, så mager är hon, men benknotorna jämra sig och kvida.
- Då begynte jag sparka och slå och jämra, ty omfamningen var en riktig gastkramning.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.