Så kan Knäppa (på användas i en mening
- Hon var grant och pråligt klädd, men på ett slarvigt vis, som om hon glömt att häkta några hyskor eller knäppa viktiga knappar.
- Att den där knäppa tanten ville att du skulle ta hand om hennes hus.
- - Jo, mase, då skall du taga far dins gamla muskedunder från väggen och knäppa fogden och uppbördsskrivaren och gömma dem i höstabben.
- Hon darrade och måste knäppa samman händerna.
- Fru Koerner utförde tyst en hovnigning, fortsatte att knäppa sina handskar.
- Han reste sig likväl obesvärat och började knäppa sin ena handske.
- Det vore ändå ett enastående tillfälle att knäppa honom.
- hotfullt nära och började plötsligt knäppa upp hans rock, dra av och slänga iväg den.
- Jag kände en förfärlig olust för att än en gång knäppa händerna till bön.
- Hon ställde sig med ryggen åt honom, och han hjälpte henne att knäppa upp klänningslivet som så opraktiskt var häktat baktill.
- Hur lätt kan ni inte knäppa mig.
- – Det går ju inte bara att knäppa med fingrarna för att förändra saker, säger Julia Söderström.
- Ni är ju knäppa, säger han och går därifrån.
- Han fick tid på sig att äta sig väl mätt och skulle just knäppa sina händer till bordsbönen, då steg hördes i trappan.
- Varje kväll brukade hon, innan hon somnade, knäppa sina händer och läsa sin aftonbön.
- Knäppa i skallen förmodligen.
- Tvenne magra, skrumpna händer stuckos fram bakifrån och började knäppa upp hans väst.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.