Så kan Kullen användas i en mening
- Och nu sag Gertrud en gestalt stå på toppen till just den kullen.
- De stora fåglarna med sina höga ben, sina smärta halsar, sina små huvuden kom glidande utför kullen i en hemlighetsfull yrsel.
- Muck för första kullen vid Jämtlands fältjägarkår
- Sedermera kommer man så, att man ser Husby och till och med Kleva kyrkor uppåt Kullen till.
- Men innan Erland hunnit uppför kullen och Singoalla försvunnit i skogen, vände sig båda och vinkade än en gång farväl och återseende.
- Tyst och undrande stod Erland på kullen, och han kände i sitt hjärta något hemligt, oförklarligt, hemskt och ändå lockande.
- Här låg ingen av hans folk närmare i grannskapet, än bakom kullen, ett gott stycke nedanföre.
- - Tingsmän, handlingsmän, alla, som fara förbi, berätta därom, och vill du gå upp med oss på kullen, kan du själv se röken.
- Han tillhörde under sin militära grundutbildning den första kullen värnpliktiga med utbildning för Robot 70.
- Du, min son, blir hos mig i den mellersta skaran, i centern, som ligger lägrad här nedanför oss bakom kullen.
- Allas blickar hångde fast vid mannen på kullen.
- Eftersom vi är första kullen så är man lite försökskaniner.
- Även övriga vittnen befann sig på Kullen.
- Var det inte han som stod däruppe på kullen, vid det röda tornet av tegel ?
- Han tillhörde under sin militära grundutbildning den första kullen värnpliktiga med utbildning för Robot 70.
- Får jag råda, skall den stå där nere på kullen, som getherdarna i min barndom kallade Bjällerbo eller Bjällbo.
- Dagligen återvände han till kullen vid bäcken.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
