Så kan Löjeväckande högfärdig användas i en mening
- - Och högfärdig !
- Om du gör dig falska föreställningar, min käre Bror Benjamin, om du är högfärdig, så tör du dela lyte med hela ditt släkte.
- .Jag kunde skära halsen av henne, men då bleve hon bara högfärdig.
- Så högfärdig som han ä, så han int ens låt stadsfiskalen hålla bröllop, bara för att han aldrig ska tala nån över sig.
- Ser du inte, sade en tredje, att hon är högfärdig och vill vara förnäm !
- Hon är dum - det är jag med, och det kan jag sålunda förlåta - men hon är högfärdig också, och det --- det --- !
- ), hennes beundrade chefsegenskaper blev till löjeväckande inkompetens, eftersom hon kunde påstå, att en kontorschefspost är föga krävande !
- Tänk om det ä ' den där, som ha ' skrifvit verserna, som Kristine ä ' så högfärdig öfver ?
- Tror han då, Tomas, att borgmästarn, som är så högfärdig, skulle tycka, att det var ett passande ställe att komma till för en borgmästare.
- För högfärdig har du varit på samma gång.
- Resultatet blir ofta löjeväckande.
- Inte precis det men nöjd med sig själv och en liten smula högfärdig.
- Stackare den, som är högfärdig.
- Eller har din bekantskap med den ädle Ulv Ulvsson gjort dig så högfärdig, att du inte längre vill kännas vid så tarvliga strykare ?
- - Nu har Karlsson sett henne, sade Mjölstedt med högfärdig min.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
