Så kan Lent användas i en mening
- Han hade ett ljust och lent barnaansikte, men det var något lillgammalt över honom, och inte var det svårt att se vilken ätt han tillhörde.
- Hon stack sin hand under dunbolstret, ned i den lilla bädden, för att få känna ett varmt litet huvud, lent som en fågelunge.
- - Vitt och lent skinn, sade han.
- Wurmen strök honom lent över nacken och den vissna halsen.
- Lynnet blev lent.
- Du måste vara dummare än vanligt Bajsan, säger Kajsa lent.
- O, det var mycket vackert, mycket milt och lent och ljust och vackert.
- Det var ett gnissel av stråkar, och en flöjtton slingrade sig fram lent och oljande som en orm genom ett tätt rissnår.
- Det kittlar så skönt kring min strupe, det trycker sig sa lent mot min nacke.
- Och jag drar försiktigt med en rakkniv över skinnet så det blir slätt och lent som siden.
- - Vem som helst kan dömas efter det, upprepade han, men denna gång oändligt långsamt och lågt och lent.
- Ditt hår är så lent att stryka, och när jag håller dig som nu, tycker jag, att du också sover.
- frågar Kajsa lent och pekar hånfullt på Ludde.
- Så småningom ljusnade hans ögon och munnen fick ett lent leende.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
