Så kan Likgiltigt användas i en mening
- Inkommen i sitt rum kastade han sig på soffan utan att tända ljus ; allt var honom så likgiltigt, och han kunde gärna vara i mörkret.
- - Över laboratorierna, svarade hon likgiltigt.
- Han kände ett våldsamt behov av att resa sig, slunga stolen i ett hörn och gå sin väg, likgiltigt vart, endast försvinna genom en dörr.
- Det är mig alldeles likgiltigt.
- ( likgiltigt ).
- Det kan sålunda ej vara likgiltigt om biverkningsvarning för kontrastmedel lämnas i FASS eller ej.
- - Den där historien föll mig i hågen, när jag fick se den gamla smedjan, svarade Bataki helt likgiltigt.
- " Min baron, jag går ut så länge, att emottaga ett främmande, vars ankomst icke är oss likgiltigt. "
- - Mig är det ganska likgiltigt om du vill giva dem hirdvist, Inge, sade jarlen.
- Och enbart detta, att någonting föreföll mig viktigt och ej likgiltigt, var en hjälp och ett under.
- En del är likgiltigt anemiska.
- Kära barn, det är ju likgiltigt.
- Likgiltigt vilket.
- Jag mötte flyktigt deras blickar, som likgiltigt snuddade vid mig, och jag kunde plötsligt bli ängslig utan att veta varför.
- - Jag tror aldrig att Börje själv tänker på sin mor, svarade hon likgiltigt.
- .-Rush, som uppmärksamt betraktade honom, sa då likgiltigt : Ni har fått ett märke i pannan, Jac.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
