Så kan Ljumma användas i en mening
- Hästen vänder sitt kloka huvud emot honom, kärran prunkar fin och putsad, vinden leker i löven och sommardoften höjer sin ljumma fläkt.
- Men när den ljumma luften kom och den bla
- Och det var ändå frun själv som ljumma mjölken åt honom.
- Man blev trött och besynnerlig av den här standigt ljumma luften och det ovana arbetet.
- Felix tog emot den ljumma kanelbullen och satte genast tänderna i den.
- De äro ljumma under vingarna och blinka mot en.
- tänkte Tomas och drog täcket över huvudet, och nu bultade hans hjärta och började ljumma som allt annat.
- Då hon blivit ensam öppnade hon fönstret och insöp med njutning den ljumma sommarluften.
- De ljumma äro farliga.
- Vern var väl rikare än den, som l ; ände jorden varm under sin fot och omvärvdes av ljumma och doftande vindar ?
- Hon tänkte på terrierns kärlekshistoria, som utspelats i trädgården dessa vita, ljumma månskensnätter.
- Felix vände ryggen mot dem och njöt av den ljumma fartvinden som smekte hans kropp.
- Då hon blivit ensam öppnade hon fönstret och insöp med njutning den ljumma sommarluften.
- Men när hon smugit sig ut igen lik en tjuv, dansade höstnattens skuggor liksom ljumma moln omkring honom.
- Maten fick helt enkelt stå för länge i bakteriernas lagom ljumma favorittemperatur, säger Anders Nystedt.
- Trots ljumma tittarsiffror är fansen förväntansfulla.
- Men härav, av suset i luften, av vårens dofter och av den ljumma plåten under sig blev han slutligen så trött, att han somnade.
- Då kastade han sig plötsligt omkull i gräset och insöp mullens och grönskans syrliga ljumma doft.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
