Så kan Plötsligen användas i en mening
- Plötsligen stannade han.
- Plötsligen hejdade de plogarna och satte sig ner för att äta sin frukost.
- Ingmar rätade plötsligen upp sig.
- Plötsligen kom han till en trakt, där ingen doft kändes, och där det var tyst och stilla.
- Plötsligen vände sig rövarfar mot abbot Hans och höll upp sin knutna näve framför hans ansikte.
- - Eliahu, sade då plötsligen mr Gordon, vi har kommit överens om att vi vill säga er vilka vi är, innan vi lämnar det här landet.
- Plötsligen hörde hon ett vinande i luften.
- tänkte Ingmar plötsligen där han satt.
- Men plötsligen reste sig rövarmor.
- Men plötsligen ropade solen : Nu är min tid ute, och rullade baklänges ut ur klyftan.
- Plötsligen ryggade hon två steg baklänges.
- En av dessa skyar styr nu plötsligen utmed kusten av Öresund upp mot Kullaberg.
- Han tycktes just ämna köra näbben i ormen, men plötsligen hejdade han sig.
- Plötsligen fick Jarro syn på några av de unga andrakarna, i vilkas sällskap han förr i världen hade sträckt fram och åter över sjön.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
