Så kan Rart användas i en mening
- Det var mycket rart på en gång !
- Det är så rart att hålla i ' n, mumlade han, grinade förläget.
- Det är väl rart ?
- - Prosit, sade han, och bjöd till att det skulle låta så rart vänligt och välmenande.
- Och för var gång han lirkat av mig en femtilapp så har han väl tyckt att jag var ett riktigt rart kräk att ha ståendes.
- " Hon är präktig, skall herrn tro ; och förnäm och rart klädd ; om hon bara kom hem, så att vi fick se henne snart igen ", sade talesmannen.
- Ja, det är rart som en likkista, sade flickan, syftande måhända på det höga, brutna, svarta taket.
- Det är så rart att ha dig här !
- - Det vore nock inte för rart att veta !
- - Jag vek inte från henne ett ögonblick, sade Gabriel sakta, förrän folk kom, som kunde hjälpa mig, och jag bar henne fint och rart.
- Är detta — är det inte — nej, det må jag säga — ett så rart besök.
- Det var verkligen rart.
- Jag begriper inte, hvarför det ska ' vara så rart ?
- Ja-a, det vore fäll fasligt rart för hen tocken jänta som ’ on, det !
- Så krossade jag med stöten den enas nacke efter den andra ; och till sist vart gropen liksom en gryta, full av mörbultat, gott, rart kött.
- fast jag har haft honom så väl ombonad ; så inte är det så rart som fru kusins.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
