Så kan Samvetskval användas i en mening
- Samvetskval ?
- hon hade säkert inga samvetskval, hon !
- Sjukdom och samvetskval vara komna.
- Kanske berodde hans ovilja att bevista svågerns jordfästning på en viss liten gnagande känsla i bröstet, som påminde om samvetskval.
- Jag förstår, att du har gått och pinat dig med samvetskval för min skull.
- Men Angela skälvde därför att hon nu med samvetskval tänkte på hur hon och Stanny en månskensnatt omfamnat varandra.
- Hon var en god ersättning för gamla Ulrika, och denna kunde utan samvetskval dra ut och erövra frutiteln.
- - Samvetskval ?
- - Det är väl för att jag har samvetskval, sade Agda sakta.
- Det var inte samvetskval, det var inte någon straffdom, det var just jämnt ingenting.
- Lika litet känner han någonsin samvetskval eller ens den minsta olust vid tanken på den förstörelse som blir en följd av hans skapande.
- Hon visade modigt från sig tanken, att hon hade varit vållande till den unga ryskans död, hon ville inte bära samvetskval fördenskull.
- Och Agda gjorde sig inte längre några stora samvetskval för Gusten Värnamo af Sauss ' skull.
- Mig har den kostat samvetskval.
- Då Anna Svärd tänkte på sin bröllopskväll, erfor hon riktiga samvetskval.
- Du skall sörja för morgondagen, ty det kommer " samvetskval ' ' om du underlater det.
- Första dygnet drev Gösta omkring i skogen, jagad av samvetskval.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
