Så kan Själs- användas i en mening
- Jag kan dock icke ljuga bort min själs eländighet, om den är eländig.
- Därifrån svävade hans blick inåt skogen i den riktning, varifrån i forna dagar hans själs älskade hade kommit honom till mötes.
- Så länge hans själs älskade- och därmed menade han vackra lilla plånboken med kreditivbrevet-så länge hon inte svek honom, gick det galant.
- Dock höll jag detta då mera för uttrycket av ett talesätt : för ett brustet hjärtas utbrott, en flyende själs farväl.
- Bor min själs älskade i dessa klippor ?
- Men - skall jag våga för herr Medenberg göra min själs djupaste trosbekännelse ? "
- Hon sade även, att vi borde göra detta för min faders själs skull, ty min fader hade syndat mycket, i det han brutit ett heligt löfte.
- En själs helande beror af edra ord.
- Nej visst — när man frånser färger och själsuttryck —
- och förött din själs oskuld.
- Vilken man finnes, som icke i tysthet offrar sina skäraste tankar åt sitt hjärtas, sin själs bästa vän ?
- Min grevinna, jag har hört några av era ord nyss-svara mig, svara mig på min själs innersta och högsta fråga !
- Jag kände alla min själs strängar darra.
- Från Frisco for han till Los Angeles och i denna fasornas stad svek honom hans själs älskade.
- Det är ju naturligt, att man hyllar dem, som genom själs-tycke mest behaga en.
- Är det möjligt, tänkte hon, att min själs skönaste dröm icke försvunnit ifrån all verklighet ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.