Så kan Själs- användas i en mening
- Emellertid hade hon föga lidit av saknad häri, emedan hon från barndomen ingen vana ägt att tå upplåta sin själs innersta skådespel.
- Jag känner mig ännu i full besittning av min själs spänstighet, mod och kraft.
- Bakom hans själs många utanverk och försåt fanns det en kämpes breda, godmodiga, omutliga hederlighet.
- Hela livet blev stolt och skönt, då denna enda själs rikedom överstrålade det.
- Dock höll jag detta då mera för uttrycket av ett talesätt : för ett brustet hjärtas utbrott, en flyende själs farväl.
- Lisa, min själs älskade !
- min själs älskade, mitt hjerta och mitt
- Vare sig det berodde av den häftiga och ovana rörelsen eller av stark själs spänning - hans nåd blev plötsligt illamående.
- Hon sade även, att vi borde göra detta för min faders själs skull, ty min fader hade syndat mycket, i det han brutit ett heligt löfte.
- Nej visst — när man frånser färger och själsuttryck —
- Det är ju naturligt, att man hyllar dem, som genom själs-tycke mest behaga en.
- Är det möjligt, tänkte hon, att min själs skönaste dröm icke försvunnit ifrån all verklighet ?
- Jag kände alla min själs strängar darra.
- Det är i vår själs Betlehem.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
