Så kan Smirre användas i en mening
- Men Smirre kastade sig mot pojken.
- Smirre var redan långt borta, på väg efter gässen.
- Ingen av dem märkte Smirre, och han satt stilla och betraktade jakten, som gick från träd till träd.
- De kunde inte stanna på land, därför att de blev störda av Smirre räv, varhelst de slog ner.
- Smirre hade sett vildgässen redan på kvällen, men han hade inte vågat hoppas att kunna komma åt någon av dem.
- Men pojken sprang så fort, att han tyckte, att de tjocka bokarna gled baklänges förbi honom, och han vann på Smirre.
- Han visste nog, att Smirre räv lurade på honom, och han förstod, att han måste hålla sig i barnens närhet.
- sade Smirre föraktligt.
- Smirre följde med blicken hans väg, så gott han kunde.
- Från blåntotten, som han hade kastat mot Smirre, hade elden hunnit sprida sig till sängomhänget.
- frågade Smirre räv.
- Han var en landstrykare som alla uttrar, hade många gånger fiskat vid Vombsjön och kände väl till Smirre räv.
- Smirre var ingen ung räv.
- Det ser nästan ut, som om Smirre räv vore ute igen, sade pojken, men, hur som helst, ska vi väl snart flyga ifrån honom.
- Smirre älskade prakt, och hans päls var skinande röd, bröstet var vitt, nosen svart och svansen yvig som en plym.
- Då är jag rädd, att Smirre räv inte mer behöver göra sig besvär att jaga efter mig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
