Så kan Småleende användas i en mening
- Arvid försökte ett småleende :
- - Jag vet det, svarade O ' Henny lugnt småleende.
- Allan och Björn utväxlade en blick och ett småleende.
- Ibland betraktade han på avstånd, med ett litet ömt småleende som ännu kunde hitta till hans läppar, Angela som promenerade på gårdsplanen.
- Fadern sade ibland småleende att finnarna voro troll, som svenskarna icke hunnit klippa naglar och hår på.
- ( småleende ).
- - Den lille mannen i fruktträdet, svarar Pa, och ett vemodigt småleende far över hans ansikte.
- - Vill ni inte komma till oss, miss Hoggs, sade mrs Gordon småleende, så att vi kan få försöka ?
- Han följde småleende efter plogen, som nu skred fram helt sakta, som om hästarna behövde vila.
- Vickberg vrängde till ett småleende.
- Vattnet, han log ett nästan överjordiskt småleende, verkar det visserligen icke, men det hör ju till i alla fall...
- Du är ju ännu nästan ett barn själv, sade slutligen Betty med sitt vänliga småleende.
- Bredvid henne stod en man med yvig lockperuk och ett rödsprängt, men ständigt småleende ansikte.
- Vännen hade försvunnit bakom en kall fast ännu småleende mask.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
