Så kan Stenig användas i en mening
- De åkte nu in i de ödsliga, folkfattiga trakterna norr om Munkeby på en backig och stenig väg.
- Till sist blev grunden så stenig, att han måste nöja sig med att bara rispa opp den en smula med plogbillen.
- Så snart vägen är stenig och färden bekymmersam, veta de ingen annan råd än att välta lasset och fara åstad i galenskap.
- På andra sidan sjön växer meterhöga ruggar med vass, men här finns en stenig strand.
- Det var risig och stenig mark, och pojken kom inte synnerligen raskt undan, utan hade ormen tätt i hälarna.
- Han själv är spannmålsbonde och även på hans fält märks torkan, särskilt där landskapet höjer sig och jorden är mer stenig.
- Det enda ställe på heden, där inte ljungen är allrådande, är en låg, stenig ås, som stryker fram mittöver den.
- Den var stenig och backig, men väl farbar för enspännare.
- Den blev mest lik en stenig och barrströdd stig, och varken bro eller spång hjälpte de resande över åar och bäckar.
- Den var smal och sned, backig och krokig, stenig och gropig och sönderskuren av bäckar på flera ställen.
- Den var stenig och backig, men väl farbar för enspännare.
- En ensam stenig stig ledde dit, med ruttna kavelbroar i kärren och hala, slippriga stänger över dysvarta, ormande bäckar.
- Nästa förmiddag drog snoken bort till Kryle, huggormen, som bodde i en stenig och höglänt trakt av Fridskogen.
- De gick vid sidan av kärran för att hindra den från att välta, för vägen, som de följde, var bara en smal, stenig skogsstig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
