Så kan Svär användas i en mening
- Pappa svär över att ingen tänkte på att hämta oss.
- Jag svär att jag aldrig hyst några känslor för er dotter, och aldrig tänkt uppträda som friare !
- Så skrev hon : Jag lovar och svär att ta väl hand om Elises unge.
- - Jag svär, suckade Sorgbarn, nästan medvetslös.
- Det var en olyckshändelse, det var det, Alma, det svär jag vid Gud.
- jag svär er, att ni är den andra Gabriele, näst efter-ni är den första efter tvåhundra år
- Usch — bäste Eugène — nu svär du så igen !
- Jag tror, du rent af visar din svärmor på dörren för dessa menniskor... Och sådant skulle hända mig på gamla dagar !
- Men han svär på sitt eget vis.
- Ts — nu svär du igen !
- Jag svär, " siot grevinnan, " att han skall ej ett enda ögonblick längre vara min - "
- När Lulebohärvans huvudman förhörs i rätten svär han sig fri från ansvar.
- Redaktören svär ilsket för att han blir störd i diktningen, men skalden fortfar att uppbygga Lasse :
- Men nu svär jag dig, bror Carlander, att jag skall stävja min nyfikenhet och aldrig mera nalkas henne.
- Han har inget minne av att Y. på kvällen skulle ha sagt " om jag inte dödar S. i kväll, svär jag att döda mig själv ".
- Svär vid heliga lekamen !
- För jag svär att inte följa gubben Hollstens råd, så rådman han är.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
