Så kan Tröstlöst användas i en mening
- Att det fanns något så tyngande, tröstlöst tyst !
- Det var något tröstlöst över de gamlas vaggande gång och de urmodiga tunga kjortlarnas prassel mot marken.
- Icke blott att de sårade mig själv, utan de väckte också ett så underligt, tröstlöst medlidande hos mig för honom, som yttrade dem.
- Så sjönk eldstrålen igen, lämnande oss i mörker, ordlöst, tröstlöst mörker.
- Hon tycker det börjar bli tröstlöst.
- Ett sådant ohjälpligt tröstlöst, utpinat, urskuldande, sorgdöljande, nådtiggande leende.
- Det är för tröstlöst.
- Vad som fanns på botten i den bägaren, vet kanske den tröstlöst sörjande makan, kanske den fromme patriarken, men vi väringar veta ingenting.
- Alltihop såg så tröstlöst ut.
- Den långsmala, något kupiga skölden var lika tröstlöst brungrå som mull.
- frågade han och gick häftigt in i salen, mitt öde, tröstlöst, utan nåd och hjälp !
- Man har pratat om en arena i snart 20 år i Uppsala – känns det tröstlöst att den skjuts på framtiden ?
- Men det känns ibland lite tröstlöst och ett bevis på att personen får inte den hjälp den behöver, säger Henrik Gustavsson.
- Efter en mansålders tröstlöst grubbel, som fört honom nära vansinnets brant ( !
- Tårarna droppade på ett tröstlöst sätt utför hennes kinder.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
