Så kan Truga,krusa användas i en mening
- Och man blir vänlig och mild och kruserlig, just därför att man inte behöver krusa.
- Han drog propparna ur saftflaskorna och sökte förgäves truga i den gamla damen några droppar.
- - Jag erkänner, att jag inte förstår Richard, sade Elvira kallt, i det hon värmde griffeln vid ljuset för att krusa sin lugg.
- Sedan kaptenen väl uppmanat honom att icke krusa, gick han själv förut.
- Farbror måste man visst truga.
- - Tala ni rent ut, Kajsa, för när jag frågar, så behöver ni inte krusa för att säga sanningen.
- Och eftersom Elin är kär och glad erbjuder hon sig att hjälpa Alva att krusa håret.
- " Truga dem icke så mycket, far ; de har kanske ej på flera dar varit mätta.
- Krusa inte nu, utan ge er i väg bara !
- Skall ingen storm, ingen vind, ingen kåre, mera än fattigdomens lilla höstil, komma att krusa den till vågor ?
- " Var så god och krusa icke ! "
- Men inte ba ja ' n, och inte truga ja ' n.
- Jag har inte snutit skräddarn på en skilling fast skomakarn truga, som man säger.
- Dessutom utsänder vi under olika former en intervju som vi nästan måste truga bort.
- Inte heller den bryr landbacken sig om att krusa för, utan den får samma beklädnad som den första.
- , de fem återstående krusa vid dörren. )
- Ingen vill gå först in, de krusa vid grinden, slutligen gör en gammal bonde början, och då komma de öfriga efter.
- För resten, när man inte längre behöver krusa, då blir man fin.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.