Så kan Underligt användas i en mening
- Lite underligt är det.
- Efter en stund sade Albert milt, men underligt, liksom han uppvaknade ur någonting : säg mig, bästa, goda Sara !
- Men det var det märkvärdiga, att när vinden så där upprepade hans tankar, syntes de honom så underligt dumma och hårda och falska.
- Varför såg hon så underligt på mig, den där damen med den vinkande granna paradisen ?
- Det var inte underligt att det gick på tok med auktionen, då det var en sådan storkarl närvarande, som drog uppmärksamheten till sig.
- Det var underligt, det var ett lätt språk.
- Hon var som ett litet underligt djur som rusar på utan tankar och bara fylld av vansinnig skräck.
- Men på en gång blev vildgässen underligt stilla och drog sig bort från honom.
- Den hade buktande, lekande linjer, långa armar och ben och ett litet underligt huvud med hår som ålande ormar.
- Icke blott att de sårade mig själv, utan de väckte också ett så underligt, tröstlöst medlidande hos mig för honom, som yttrade dem.
- Å, ingen man kunde komma i hennes närhet utan att älska henne, men hon hade skrämt honom, han hade känt sig så underligt kuvad.
- Alldeles stilla med ett underligt leende på sina läppar.
- Ej underligt, då vårt klimat måste varit svårare för henne, än for en ung, frisk dotter att uthärda.
- Från tamburen hörde han ett underligt läte, det trängde fram bakom en stängd dörr.
- Det kändes underligt att gå där och nu mitt i natten till på köpet.
- Att specialister som deltagit i utveckligen av en ny medicin är positiva är inte så underligt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
