Så kan Uppstigande sluttning användas i en mening
- Jag kan icke föreställa mig min Herre Jesu himmelsfärd annorlunda än som ett uppstigande från vår syndiga jord till detta härlighetens rike.
- Från öppningen, som är stensatt med gatsten, leder en grusgång i sluttning ner mot en trappa.
- – Den gör det inte i varje sluttning eller backe, men det är svårt att läsa av var faran finns, säger Mattias.
- Därefter satte han sig åter på sin kamp och red, följd av tre eller fyra unga karlar, även till häst, ur lägret nedför höjdens sluttning.
- Broby ligger i en brant sluttning.
- Bakgrunden en saltsjövik med sluttning neråt från gården.
- Vår väg bar ned i sakta sluttning mot den gröna dalen.
- På en sluttning bevuxen med avlövade ekar upptäckte han en övergiven fäbod utan dörr.
- Stugan låg på en sluttning, där storsten vid storsten kullrade sig under ett slitet, gulbrunt, knastrande täcke av mossa.
- Gräsplanen framför huset låg i en sakta sluttning och var täckt av fint, ljusgrönt gräs.
- Så gå vi igen, tysta som andar genom de långa bärgpassen och bestiga till sist med flämtande bröst Gräsbärgets östra sluttning.
- Han kände sig gå i medvind, på en sluttning, och han andades lätt ; men han såg icke sin kurs.
- Döbelnsgatan är den tysta och mörkt beskuggade gata, som i sakta sluttning följer västra sidan av Johannes ' kyrkogård.
- Där hade han velat återge sommardagens uppstigande moln, som förde de saliga in i himmelens härlighet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
