Så kan Värdinna användas i en mening
- Hon sitter då som värdinna vid ett bord, dukat för femtio gäster.
- Min mor är mr Leonard Fälts mångåriga värdinna.
- Han, som tog - hm - de så utmärkt vackra klänningarne ifrån min fru värdinna, och som jag haft äran återbringa ?
- Hans värdinna var kanadensiska, en ståtlig, vacker, rödhårig, frånskild fru.
- Men det är inte bara en värdinna, som fattas mig — det är — rent ut sagdt, det är något mycket mer.
- Passa upp hans fru värdinna, Hennes lin på sländan spinna, Sticka hennes strumpor röda, Elda bastuns ugn att glöda, Ge små fågelungar föda.
- - Jaså, ska du redan börja att vara värdinna, svarade fastern sursött.
- Så vacker vår värdinna är i kväll !
- Kom med på ett hörn, överstinnan, och var som värdinna.
- Nånå, bästa herre, sade en liten kort rulta i mössa, husets värdinna.
- - Den åsyftade personen var ingen annan än Benbes förträffliga värdinna, mrs Canadian.
- Jag ämnar inte tåla oförskämdheter, men jag är värdinna och måste vara artig.
- Det är jag som är värdinna.
- Jag skulle velat vara värdinna i hans rum.
- Men, min lilla Ebba, inte går det an, att du be svärar Agnes med att vara värdinna numera.
- Även till min värdinna stod jag i skuld.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
