Så kan Viskning användas i en mening
- Tomas sträckte ut handen, som patron tog emot, och sade, det blev bara en viskning :
- Hon hörde en viskning, som i bedövningens rus ljöd som klockors dånande i hennes öron :
- - Gå er väg, sade Agda i en viskning.
- - Tillade i en hetsig viskning : Slå volt !
- Och han sänkte rösten till en skrovlig, skälvande viskning.
- I sitt innersta hörde han en stilla viskning stiga allt starkare ; orden susade som vindens orgelsång i stora skogar :
- Andersson utstötte en viskning :
- Då hörde jag en viskning inifrån rummet :
- Och under det han sänkte rösten till en viskning fortfor han :
- Allt detta sades i viskningar : biskopen märkte ingenting, men gubben Rygelius vaknade, ty som bekant väcker en viskning snarare än tal.
- Översten sänkte rösten ytterligare, men hans viskning saknade inte eftertryck.
- Men i almens grenar susade strax en viskning :
- Det går en liten rysning mellan alla unga, späda bröst, som lutas över borden, en viskning mellan alla rufsiga flickhuvuden : Hon hostar blod !
- frågade hon i en viskning.
- - Jag går, sade hon lågt i en rädd viskning.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.