Så kan Vänligt användas i en mening
- Hon lyssnar vänligt till hans ord, de synas behaga henne !
- - Prosit, sade han, och bjöd till att det skulle låta så rart vänligt och välmenande.
- Och eftersom han tyckte, att han nästan hade vunnet spel, kände han sig vänligt stämd mot Halvor.
- Kommer hon olägligt, blir hon inte riktigt vänligt mottagen, det är säkert.
- - Jag visste inte, att man i mitt simpla hus lärt sig en så högförnäm skamsenhet, sade han och klappade henne vänligt på den nakna skuldran.
- Så såg hon upp i hans ansikte ; det var föryngrat av ett vänligt, belåtet leende.
- Han klappade hennes hand helt vänligt och sökte samtidigt puffa ned den från axeln.
- ( stiger upp och går fram till Björnklo, räckande honom vänligt handen )
- Ty då jag trädde in till henne mötte hon mig med ett vänligt, beklagande leende.
- Han log vänligt, men skakade samtidigt kraftigt på huvudet.
- Han sade det vänligt övertalande, som om han vore en förskräcklig herre och hon ett litet barn.
- Han hälsade mycket vänligt på mården och lyckönskade honom till fångsten.
- Tack, det var ju vänligt !
- undrade han vänligt.
- ( böjer sig vänligt intill henne ).
- Den bleke Anton, som under sin sjukdom skjutit upp, log vänligt åt dem, som nalkades eller talade till honom, men själv talade han nästan aldrig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
