Så kan ämnar användas i en mening
- - Vad jag ämnar säga bönderna, det upprepade jag för er alla redan i natt, och det blir stränga ord.
- " Den här unge mannen ämnar sig bestämt ut på en is, som inte är tillräckligt stark att bära honom. "
- Jag vet icke vart du ämnar dig, Albert.
- Ni tror väl inte, att jag ämnar låta er äta så mycket, att ni inte kan röra er ?
- Ursinniga, liderliga, avskyvärda-huru många ämnar du nedstöta, innan hämnden når dig, förbannade avskum från mänsklighetens drägg ! "
- Trots problemen i arbetet ämnar han inte byta yrke.
- Om några dagar ämnar jag sätta in henne i Vreta kloster, till dess jag finner en lämpligare brudgum.
- Jag ämnar ej varda nunna.
- Ni tror kanske, att jag fått några skrupler, att jag ämnar varna amerikanen eller rent av angiva madame hos polisen ?
- ' Du ämnar väl aldrig ge dig opp på Blackåsen heller ? '
- ( från höger, bärande ett lexikon, ämnar gå öfver scenen till professorns skrifrum, stannar och hör, hvad Helge läser ).
- har uppgett att hon också ämnar hos brottsskadenämnden söka utfå ersättning för skada till följd av den brottsliga gärningen.
- ( ämnar sig gå in, men vänder sig i dörren ).
- Säg mig då i den barmhertiges namn hvad du ämnar med mig ?
- " du ämnar visst göra ända på din själaro i stället. "
- Vem vet om inte Gud ämnar använda just honom ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.